Av Lars Wikholm 
sin årliga guide för bokslut lanserad den 24 november 2025, riktar KPMG en tydlig uppmaning till företag: 2025 är ett förberedelsens år. Flera förändringar inom finansiell rapportering – både nationellt och internationellt – gör att det är dags att se över redovisning, rutiner och planering för kommande år.
Vad som ändrats i svensk normgivning
För företag som upprättar sina böcker enligt svensk normgivning gäller nu uppdateringar i regelverken Bokföringsnämnden (BFN), närmare bestämt i regelverken K2 och K3.
Några av de viktigaste förändringarna:
-
Färre typer av företag får använda det enklare regelverket K2. Bland annat utesluts nu bostadsföreningar, företag med utlandsfilial, företag med komplexa finansiella instrument och företag med betydande fastighetsverksamhet.
-
Regler kring periodisering har skärpts, till exempel har gränsen för periodisering av inkomster och utgifter höjts till 7 000 kronor — vilket påverkar vilka intäkter och kostnader som kan bokföras direkt eller periodiseras.
För företag innebär det att en tidigare enkel redovisning enligt K2 kanske inte längre är möjlig. Därmed krävs ofta en övergång till K3 – med större krav på transparens, dokumentation och ibland mer komplex redovisning.
Internationella standarder och kommande förändringar
På internationell nivå finns också en rad nyheter att förbereda sig för. Enligt KPMG kommer två nya standarder från International Accounting Standards Board (IASB) – IFRS 18 och IFRS 19 – att börja tillämpas från och med den 1 januari 2027.
Vidare görs uppdateringar för befintliga standarder: till exempel för redovisning av finansiella instrument enligt IFRS 9 samt upplysningskrav enligt IFRS 7.
Det innebär att företag med internationell verksamhet, eller som väljer att redovisa enligt IFRS, behöver börja förbereda sig – särskilt om man har utländska dotterbolag, finansiella instrument eller komplexa affärsstrukturer.
Hållbarhetsrapportering och icke-finansiella krav
Utöver de rena redovisningsreglerna påverkas även hållbarhetsrapporteringen. Efter EUs beslut om det så kallade “Stop-the-clock”-direktivet väntar förändringar i hur icke-finansiell information ska redovisas. Regeringen har under hösten 2025 lagt en proposition för att införa direktivet i svensk lag — vilket för vissa företag innebär ett utökat rapporteringsansvar.
Samtidigt framhåller tillsynsmyndigheten på EU-nivå, European Securities and Markets Authority (ESMA), att kopplingen mellan finansiell och hållbarhetsrelaterad rapportering blir allt viktigare.
Detta gör att företag måste se över sina rutiner även för icke-finansiell redovisning – särskilt om de har intressenter som kräver transparens kring hållbarhet och ESG-faktorer.
Vad du som företag bör göra nu
Med de förestående förändringarna slagna fast av KPMG, finns några viktiga steg att ta – gärna redan nu:
Gör en översyn av ditt redovisningsregelverk. Undersök om företaget fortfarande har rätt att använda K2, eller om ni behöver övergå till K3.
Se över rutiner för intäktsredovisning och periodisering. Den nya gränsen för periodisering kan påverka många företag.
Förbered för internationell redovisning om relevant. Om ni använder eller planerar IFRS, börja studera de nya standarderna IFRS 18/19.
Ta fram processer för hållbarhetsrapportering. Med nya EU-direktiv och ökad efterfrågan på transparens blir tydlighet kring ESG och hållbarhet viktigare.
Planera för kommande bokslut med god framförhållning. Eftersom många ändringar träder i kraft 2026 och 2027 är det klokt att börja planera och utbilda personal redan nu.
Förberedelse är nyckeln för företag 2025–2026
KPMG:s rapport “Nyheter inför bokslutet 2025” visar tydligt att svenska företag nu står inför ett antal väsentliga förändringar inom redovisning och rapportering. Det är en period av omställning — för de flesta med betydande krav på planering och anpassning.
Genom att agera proaktivt kan företag minimera risker, uppfylla framtida krav och skapa stabilitet. För den som planerar noggrant är detta inte bara en utmaning – utan också en chans att stärka redovisning, trovärdighet och långsiktig hållbarhet.